Misshandlad av dottern

Anders Jonsson -

misshandlad av sin dotter

Anders Jonsson är ett sidospår i släkten men nära släkt på min mans sida. Han bodde med hustru och barn i Gällersta socken (T). Hustrun dog 1873 och han blev änkling med vuxna barn. Dottern Hedda Kristina född 1839 var ogift och bodde hos fadern. Deras förhållande var nog inte det bästa.


1882 blir Anders svårt misshandlad av sin dotter. En artikel i Nerikes Allehanda1882-06-12 beskriver händelsen:


Upprörande brott: Med ogifta Hedda Kristina Andersdotter, anklagad att hafva misshandlat sin 76-årige fader backstugsittaren An Jonsson, på Attersta egor i Gellersta socken hölls idag rannsakning inför Sköllersta häradsrätt. Den anklagade är född den 19 oktober 1839, vistades hemma till sitt sextonde år, hvarefter hon varit i tjenst på åtskilliga ställen. Hennes fader, förre hemmansbrukaren A. Jonsson, hade ända till sin ålderdom varit supig, våldsam och illa känd, på de sista åren hade han dock uppfört sig lugnt och ordentligt. Redan i september 1880 hade dottern med en grep tillfogat sin fader ett stot hål i hufvudet. Orsaken härtill hade varit den, att fadern tagit upp potatisen för tidigt.  


Vittnesförhör begärdes:


- Inspektoren N E Carlsson: Den anklagade hade varit i tjenst hos vitnet och då alltid utfört sina sysslor till hans fulla belåtenhet, hon hade dock ständigt visat sig dyster och sluten. Vitnen hade redan 1880 varnat den anklagade när hon slagit sin fader. Sedemera hade han inte hört något förrän den 29 april i år då han av torparen Lindgren blifvit underrättad om att Jonsson befunnit sig hos denne och var illa slagen. Vitnet hade då följt med L och funnit den anklagades fader derstädes. Han hade då en mängd sår och blånader, såsom ett krossår i huvudet, ett över venstra ögat, nedom hvilket köttet afrifvits, samt ett skrubbsår öfver näsan. Armar, händer bröst och rygg voro öfversållade med blånader. Vid hållet förhör hade Andersdotter till hälften erkänt att hon med ett stycke gårdsstör slagit fadern.


- Torparen C G Lindgren hade i sällskap med Eklind gått ill Jonsson på lördagsafton den 19 april. Efter mycket besvär lyckades de komma in i stugan, dörren var nämligen stängd, och först sedan de väntat länge öppnade dottern, der de funno gubben liggande misshandlad i

sängen. Denne bad dem stanna kvar, sägande att dottern annars skulle göra slut på honom. Dottern hade uppmanat dem att taga honom med sig, ty annars skulle hon kasta ut honom. Hon hade vidare yttrat att han behöfvde så mycket stryk han kunde få. Vitnet hade länge känt den tilltalade coh städse funnit henne dyster och fåordig.


- Torpbrukaren A P Eklind berättade i hufvudsak detsamma med tillägg att dottern utfarit i svordomar och förbannelser mot sin far, samt sagt: "det gör väl detsamma om jag slår ihjäl den der, han skall ju ändå en gång dö."


- Hustrun Lovisa Carlsson berättade att då hon den 29 april beökt Jonsson, denne då berättat att dotter först kastat honom ur sängen och sedan dit igen, då hon tilldelat honom 10 eller 12 slängar över bröstet.


Hedda Kristina Andersdotter svarade halft hviskande på alla dessa tillvitelser, att hon ej visste om hon slagit fadern, hon hade blott stött till honom så han fallit omkull. Hon hade dock inför länsmannen medgifvit att hon begagnat en eldtång och ett vedträ som tillhyggen. För öfrigt påstod hon att A Jonsson ej var hennes fader. På fråga hvem han då skulle vara, sade hon att han väl var en som "gjort af med" hennes far. Denna uppgift, som hon äfven hafr inför fängelsedirektören och fängelsepredikanten, tycktes ange att hon är mindre vetande.


Målet uppsköts på tre veckor då ransakningen skall afslutas och vederbörande fängelseläkare derefter undersöka huruvida Hedda Kristina Andersdotter kan ansas vara vid sina sinnes fulla bruk eller ej.


Dottern hamnar i fängelse och Anders dör sedan några månader senare. Dödsorsaken anges vara "Ålderdom".